Upp som en sol
och ner som en pannkaka. Är återigen inne på spåret att det får som aldrig vara bra. Efter lite sömn idag så va jag inte så bitter över bilen, det finns värre saker här i livet. Nu kom pappa med posten och idag kom det brev om anhörigträffar angående broders resa till Afganistan.
Då slog det mig att nu är det inte länge kvar.. Vet inte exakt när i Maj han åker men Mars och April springer säkert förbi fort.
Längtar lite till att jobba för då är jag rätt bra på att koppla bort alla tankar, man har lix så mycket att tänka på 400m under jord.. Fast då är det jobbigt när man kommer hem "Ja just det ja.." så sätts bollen i rullning. Men men, man får väl ta det som det kommer, finns inget att göra åt hursomhelst.
Då slog det mig att nu är det inte länge kvar.. Vet inte exakt när i Maj han åker men Mars och April springer säkert förbi fort.
Längtar lite till att jobba för då är jag rätt bra på att koppla bort alla tankar, man har lix så mycket att tänka på 400m under jord.. Fast då är det jobbigt när man kommer hem "Ja just det ja.." så sätts bollen i rullning. Men men, man får väl ta det som det kommer, finns inget att göra åt hursomhelst.
Kommentarer
Trackback
